Daniel Zausnig

Jag målar främst ödsliga motiv och försöker fånga något som både är dystert men vackert på samma gång. Jag vill få betraktaren att känna det vemod som man känner när man står framför ett gammalt hus i norra Värmland, där en familj en gång levde ett fint liv, där barn föddes, där människor dog, men som idag står helt förfallet och ensamt. Det antika hör ihop med akvarell på något sätt tycker jag.